Mabel snabbaste tvåbenta roboten

Roboten Mabel springer som en människa och ska vara världens snabbaste tvåbenta robot med knän.

Mabel har tagits fram vid University of Michigan av Jonathan Hurst och premiärvisades 2008. Sedan dess har en forskargrupp arbetat med att förfina algoritmerna som får Mabel att röra benen som en människa.

Roboten har relativt stor torso och smala ben med fjädrar som verkar likt människobenens senor. Mabel befinner sig i luften under 40 procent av tiden när den springer. Enligt forskaren Jessy Grizzle har andra springande tvåbenta robotar båda fötterna i luften under max 10 procent av tiden.

Målet är att ta fram robotben som skulle hjälpa förlamade människor att gå. Men man kan också tänka sig räddningsrobotar som kan röra sig i mänskliga miljöer, exempelvis gå i trappor, och rädda liv när levande räddningspersonal inte vågar ta sig in i farliga miljöer.

Rekordhastigheten för Mabel uppmättes till 11 km/h.

Av: Håkan Abrahamson

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3234463.ece

Robot eller människa?

Drömmer denna roboten som elektriska får? Här är den kanske verkligaste androiden hittills.

Roboten i videon heter Actroid-F och är tillverkad för att finnas på sjukhus och miljöer där människor interagerar med varandra. Tillverkarna har gjort mycket för att göra roboten så verklig som möjlig. Den rör på ögonen, öppnar och stänger munnen, kan luta på huvudet, nicka, le, andas och niga.

Härmar männskliga rörelser

Nyligen har den visats upp på en mässa där den kunde härma en människas rörelser. Roboten är tillverkad på Osaka University tillsammans med Kokoro Company. Nu är frågan hur länge det dröjer innan roboten blir lika verklig som Rick Deckard i science fiction-klassikern ”Do Androids Dream of Electric Sheep?”.

 

Aron Andersson/MetroTeknik

http://www.aftonbladet.se/pryl/article8052797.ab

Autopiloten kör skarpt

För första gången har en bil kört helt automatiskt i riktig stadstrafik. Den klarar filbyten och kökörning på egen hand.

Fredagen 8 oktober är det världspremiär för den förarlösa bilen Leonie att köra på den inre ringleden i tyska staden Braunschweig – tillsammans med vanliga bilar.

Delstaten Niedersachsens trafikmyndighet har givit projektet Stadtpilot vid Braunschweigs tekniska universitet specialtillstånd att framföra fordon förarlöst.

Bilen är en dieseldriven VW Passat som utrustats med kameror, sensorer och gps-kommunikation för att klara färden i den övriga trafiken.

Leonie måste själv kunna fatta beslut om filbyten, att hålla avstånd till framförvarande bilar, klara av att svänga i gatukorsningar och att undvika hinder som kan dyka upp på gatorna.

Dessutom ska bilen förutse komplicerade trafiksituationer i god tid och vara beredd på att mänskliga förare inte alltid följer trafikreglerna.

Maxhastigheten är bestämd till 60 km/h.

Braunschweigs tekniska universitet har lång erfarenhet av att ta fram förarlösa fordon. Ett team klarade av Darpas klassiska tävlingar för obemannade fordon 2007, då det gällde stadsnavigering. Då var det dock ingen äkta stadsmiljö, men erfarenheterna från det projektet har kommit till nytta i Stadspilot.

När Leonie genomför sin automatiska färd idag sitter för säkerhets skull en förare beredd att ta över ratt och pedaler om tekniken skulle fallera.

Ytterligare ett fordon prepareras nu vid universitetet för kommande autopilotfärder. Det ska få namnet Henry men är ännu inte färdigbyggt.

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article2486543.ece

Facebook-kopia vill suga upp idéer

 

 

Ett skriande behov av innovationer och inspiration från Facebook är grunden till innovationsplattformen Eureka. – Ingen idé är för liten, säger Johan Löfmark på it-konsultföretaget Tieto.

Det är ofta det enkla insteget som saknas i ett innovationsprogram. Det kommer att eka tomt i förslagslådan, om de anställda avkrävs affärsplaner direkt. Det var it-konsultföretaget Tietos utgångspunkt, när man letade efter ett sätt att fånga upp de anställdas idéer och få ut dessa på marknaden.

Så föddes Eureka, en digital plattform, som alla Tietos anställda i hela världen kan nå. Den påminner om sociala medier typ Facebook i funktionerna. Vem som helst kan gå in och ”posta” en idé. Det finns en kommentarsfunktion och man kan rösta på sina favoritidéer.

– Det behöver inte vara något färdigt. Ingen idé är för liten eller fel, vi tar emot alla, kundspecifika likaväl som interna. Det måste inte vara du själv som utvecklar idén heller, om du inte känner att du är rätt person, säger Johan Löfmark.
Han är affärskonsult och en av företagets femtio mentorer, som vet mest inom ett område och har ansvaret för att idéerna hanteras och drivs vidare i processen. Johan Löfmarks ansvarsområde är digitala kundtjänster, så han får en varning i sin burk, när de har kommit in en ny idé, som han kanske kan koppla ihop med något likartat i till exempel Indien.

Idéerna korsbefruktas över nationsgränser och organisationsgränser, så att flera goda idéer tillsammans blir en briljant idé, säger Anni Reimers lyriskt. Hon jobbar på Tietos globala marknadsavdelning och har varit runt på företagets kontor i olika länder och gjort reklam för varan.

Och det här är bara början. Kunderna ska också in i idésprutan och på så sätt kommer olika branscher och industrier att blandas. Här pratar vi tillväxt, tanken är att det ska uppstå nya kunder.

Det jobbar 17 000 människor i Tieto-koncernen, som finns i 27 länder, överallt dessa talangfulla medarbetare, som nog sitter på en massa goda idéer inom sina olika kompetensområden. Och jo då, det måtte ha funnits ett uppdämt behov, för nästan tusen idéer har kommit in, 27 av dem är på god väg att förverkligas. Hälften av de anställda har varit inne och lämnat eller röstat på idéer. Ändå har verktyget bara varit i bruk sedan mitten på maj.

– Det visar att vi hade rätt, när vi skapade innovationsplattformen, säger Anni Reimers.

Man kan följa sin egen idés väg genom systemet.
– Det ska vara helt transparent, om det inte är något extremt kundkänsligt, säger Anni Reimers.

Ingenting försvinner, allting sammantaget kommer att utgöra en stor kunskapsdatabas. Utöver idéerna som sådana får man också en överblick över vilka de digitala trenderna är. Just nu är det mobila lösningar som är hetast.

Får de anställda något för besväret att kläcka idéer?
– Vi har en belöningsdel , utöver en modell för hur det påverkar karriären, säger Anni Reimers, som påpekar att det är minst lika viktigt det är att få ett erkännande, och här blir man framlyft i hela koncernen, om man har kommit på något fyndigt. Vi planerar att göra presentationer via webcasts och olika sorters livemeetings, för att bygga motivation.

 

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article2488408.ece

Älskling jag krymte tv-antennen

En nanometerliten variant av en tv-antenn. Det har forskare i Spanien lyckats ta fram. Antennen kan komma väl till pass för att styra fotoner i kvantdatorer och kryptokretsar.

Att styrka enstaka fotoner är en utmaning för alla som arbetar med kvantdatorer och kvantkryptering. Nu presenterar spanska forskare en lösning på problemet. Niek van Hulst och hans kollegor vid Institut de Ciencies Fotoniques i Barcelona har utvecklat en nanometerstor antenn som kan ta emot och överföra fotoner i en bestämd riktning.

Konstruerad av fem nanometersmå guldstavar med successivt minskande längd liknar den dagens vanligaste typ av tv-antenn, den kallade YagiUdaantennen. Det är också från den antenntypen som forskarna har hämtat sin inspiration.

För att skapa de små guldstavarna användes elektronstrålelitografi.  Ljuset genereras i sin tur av kvantprickar, som kopplas till den näst längsta guldstaven. Det infraröda ljuset som skickas ut av kvantprickarna styrs av antennen i en enda riktning.

- Det här är den bästa optiska antenn jag någonsin har sett, säger Markus Lippitz, vid tyska Max Plackinstitutet till amerikanska Technology Review.

Den nanometerstora antennen presenteras nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article2463281.ece

Vatten i mobilen släcker bilens törst

Med hjälp av en ny app för Iphone kan du minska bränsleförbrukningen med tio procent. Placera telefonen på synlig plats i bilen och få en visuell återkoppling till ditt körsätt. Dessutom mäter telefonen körsträcka och hastighet.

Tanken är att appen ska fungera som om ett glas med vatten på instrumentpanelen.  Man måste då köra så att vattnet inte skvalpar ut, det vill säga med måttliga accelerationer och få inbromsningar. I stadstrafik är det alltså framförhållning som gäller.

Men i stället för ett verkligt glas vatten utnyttjar appen Iphones (och även Ipads) inbyggda accelerometer och positioneringssystem. Som visuell hjälp finns en bild av ett vattenglas ovanifrån där ”oförsiktig” körning genast resulterar i vattendroppar på skärmen. Ju hetsigare körning desto mer spill.

Appen anger kontinuerligt hur många centiliter som spills ut. Det finns också en kartfunktion där man i efterhand kan se var körningen har varit som hetsigast.

Föraren kan föra in resultaten på en webbsida för att se hur mycket bränsle som sparats samt diskutera ”vattenglaset” på Facebook.

Appen har utvecklats av Toyota i Sverige, men kan användas av alla Iphone-ägare, oberoende av vilken bil de kör. I veckan ska Toyota dela ut 60 000 glas vatten vid infarterna till Stockholm, Göteborg och Malmö för att göra reklam för appen.

-Vi har i många år jobbat med bilarnas teknik för att få ner bränsleförbrukningen. Nu vill vi också jobba med förarnas attityder, säger Bengt Dalström, informationschef på Toyota i Sverige.

Appen finns än så länge bara för Iphone (och därmed även Ipad) men ska så småningom också anpassas för telefoner med operativsystemet Android. Den heter ”a glass of water”, vilket också är namnet på den internationella webbplatsen.

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article2438302.ece

Vass, vassare, vassast

Ju vassare kniv desto lättare går det att stycka ett djur. Forskare på KTH ska undersöka vad knivens skärpa betyder för styckare.

Mäter hur vass eggen är

– Hypotesen är att ju vassare kniv desto mindre fysisk påverkan för individen. Desto snabbare går arbetet och bättre blir kvalitén på styckningen. Styckaren får dessutom lättare ut det mesta möjliga av köttbiten, säger Kjerstin Vogel, forskare på Skolan för teknik och hälsa på KTH i ett pressmeddelande.

I en ny studie om styckarnas arbetssituation ska forskare på KTH tillsammans med branschorganisationer och företag undersöka vad knivens skärpa betyder för såväl arbetsmiljön som för kvalitet och lönsamhet.

– Vi hoppas att studien ska hjälpa till att väcka intresset så att branschen startar en utbildning för hur styckaren slipar och tar hand om sin kniv. Vår förebild finns bland annat i Kanada där det finns sådan utbildning, säger Kjerstin Vogel.

För att mäta skärpan på knivarna som används i testerna har en speciell maskin köpts in från Nya Zeeland

I studien kommer tre olika knivar att ingå och styckarna får använda de olika knivarna under en arbetsdag. Under tiden mäts knivskärpan och styckarens hjärtfrekvens. Två av knivarna är konventionella medan den tredje använder ett så kallar halvkeramiskt stål.

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article2460492.ece

Flygande bilen får klartecken

USAs luftfartsmyndighet FAA gör ett undantag och godkänner den flygande bilen Transition. Nu kan serietillverkningen börja.

För att klara trafiksäkerhetskraven på landsväg och i luften har prototypen blivit för tung för att startvikten ska godkännas av FAA. Men myndigheten meddelar nu att man gör ett undantag och tillåter nu startvikten 650 kg, ca 50 kg mer än i vanliga lätta flygplan.

Nu kan potentiella kunder lämna in en beställning på planet för leverans i slutet av nästa år. Priset kommer att hamna runt ett par hundra tusen dollar. Transition kräver både flygcertifikat och körkort för att framföras. Bilplanet har plats för två personer, flyger i hastigheten 160 km/h i luften och går omkring 120 km/h på vägen.

Tio tekniktrender att ha koll på

Biobränslen av utsläppt koldioxid, implantat som bryts ner i kroppen och sökmotorer som har koll på de senaste inläggen på Twitter. Det är några av de viktigaste nya tekniktrenderna just nu enligt amerikanska MIT.

Varje år listar MITs tekniktidning Technology Review de tio viktigaste framväxande teknikområdena som är på väg ut ur labbet. Här kommer en sammanfattning av årets lista:

1. Grön betong lagrar koldioxid

Dagens cementindustri är en riktig klimatbov som står för cirka fem procent av koldioxidutsläppen i världen. Men flera unga teknikbolag experimenterar med nya recept för att få starka byggmaterial som fungerar som koldioxidfälla istället.

Ett lovande exempel är brittiska Novacem som har lyckats tillverka cement av magnesiumsilikat istället för kolrik kalksten. Det ger en betong som fångar mer koldioxid än vad som släpps ut vid tillverkningen. Inom ett år ska materialets mekaniska egenskaper vara lika bra som dagens cement, enligt företaget. Sedan gäller det att skala upp tekniken till industriell skala.

2. Biobränsle av koldioxid

Det är onödigt att gå vägen om grödor som majs eller sockerrör för att framställa biobränslen. Det anser flera utvecklingsföretag som istället vill ta solen till hjälp för att förvandla utsläppt koldioxid till olika biobränslen.

En känd förespråkare för tekniken är genforskaren och entreprenören Craig Venter. Hans företag Synthetic Genomics använder genförändrade alger för att tillverka kolväten av solljus och koldioxid.

Ett annat exempel är amerikanska Joule Biotechnologies. Företaget utvecklar en process där genförändrade, fotosyntetiska mikroorganismer omvandlar koldioxid till etanol eller diesel med hjälp av solljus. Men företaget är fortfarande långt från storskalig tillverkning. Den första pilotanläggningen ska stå klar nu i sommar i Texas.

3. Implantat som bryts ner i kroppen

Placera optik och elektronik på strukturer av silkesprotein. Resultatet blir ett medicinskt implantat som inte retar kroppens immunförsvar.

Tekniken kan användas för att övervaka kroppen från insidan eller att portionera ut små doser av läkemedel under lång tid. När implantatet fullgjort sitt jobb bryts silket ner till ofarliga beståndsdelar. Kvar blir bara små mängder kisel och andra material som använts i elektroniken.

De nya silkesimplantaten, som utvecklas vid amerikanska Tufts University, har hittills testats i djur med gott resultat. Om två, tre år hoppas forskarna testa en första tillämpning på människor. Det blir förmodligen ett nät av elektroder som övervakar hjärnans aktivitet.

4. Mer effektiva solceller med plasmoner

Även om priserna sjunker på solceller så är de fortfarande inte lönsamma utan subventioner. Det gäller även andra generationens solceller där det förhållandevis tjocka kisellagret i det solfångade skiktet ersätts av en tunn film av till exempel amorft kisel eller kadmiumtellurid.

Problemet är att när det solfångande skiktet blir tunnare så minskar också mängden solljus som solcellen kan suga åt sig. Nu pågår på flera håll experiment med tunnfilmssolceller som innehåller plasmoniska nanopartiklar.

Dessa partiklar har egenskaper som gör att ljuset som träffar solcellen inte går rakt igenom utan reflekteras i cellen vilket ökar effektiviteten. Ett av de företag som utvecklar tekniken är kinesiska Suntech Power, ett av världens största solcellsföretag.

5. Internetsök i realtid

En jordbävning inträffar. Omedelbart sprids meddelanden om jordbävningen via twitter, facebook, bloggar och nyhetssidor. Men den som söker på till exempel Google får inte träff på alla dessa strömmar utan bara på det som sökmotorn hunnit analysera.

Nu utvecklar både Google och Microsoft sina sökalgoritmer för att ranka även det som strömmar ut på nätet. Problemet är att sålla i flödet på bråkdelen av en sekund. Ett sätt att ranka innehållet kan vara att ge större vikt åt ett inlägg av en twittrare som många följer och som ofta refereras av andra. En annan idé är att koppla inlägg till var personen befinner sig, vilket är möjligt om inlägget skrivs från till exempel en smart telefon. En person som bloggar nära jordbävningens epicentrum får då större vikt än en person som befinner sig långt därifrån.

6. Omprogrammerade stamceller

En ny typ av stamceller kan få stor betydelse för läkemedelsindustrin. De kallas ips-celler och tillverkas av vuxna celler som tillförs fyra gener som normalt bara är aktiva hos embryon. Precis som vanliga stamceller kan de nya cellerna utvecklas till vilken celltyp som helst i människokroppen. Men man slipper de etiska och politiska frågorna kring att använda stamceller från mänskliga embryon.

Ips-tekniken kan i framtiden ge reservdelar till skadad eller sjuk vävnad. Forskarna hoppas även på helt nya möjligheter att studera sjukdomsförlopp och att utföra riskfria tester av läkemedel.

7. 3D i mobilen

Med programvara från amerikanska Dynamic Digital Depth, DDD, omvandlas vanliga filmer till 3d i realtid. Tillsammans med en skärm med vertikala linser kan det lösa en av de största stötestenarna med 3d – att användaren behöver speciella glasögon.

Företagets algoritmer uppskattar djupet för olika objekt i existerande 2d-filmer. Sedan skapas två olika bilder till höger och vänster öga. Tekniken används idag i mobiler från Samsung samt i pc-spel.

8. Dubbelverkande antikroppar

Läkemedel i form av antikroppar är ett viktigt vapen mot cancer. Men medicinen är dyr och cancercellerna kan bli resistenta mot medicinen. Det amerikanska bioteknikföretaget Genentech utvecklar en ny typ av dubbelverkande antikroppar som kan göra behandlingen både billigare och mer effektiv. Normalt sett binder antikroppar till endast ett ämne, men Genentech har lyckats utveckla en antikropp som binder mot två olika skadliga ämnen som bidrar till cancer. Nu pågår försök mot bröstcancer med den nya medicinen.

9. Tv:n blir social

Trots att tittarsiffrorna sjunker sedan flera år tillbaka så ökar tv-tittandet vid stora evenemang som vinter-OS. En förklaring är att tv-tittarna fått nya vanor – de använder sociala medier för att chatta och twittra om det de betraktar.

Nu vill tv-branschen stärka den trenden för att behålla publiken, och flera företag och forskare utvecklar nya lösningar för att kommunicera med tittare som sitter utspridda på olika platser. MIT-forskaren Marie-José Montpetit har fått mycket uppmärksamhet för en prototyp som bygger på en kombination av mobil- och bredbandstjänster.

10. Nytt programmeringsspråk för molnet

En musiksajt på nätet vill gärna ha koll på vilka trender som gäller för att snabbt kunna lägga upp specialerbjudande kring en viss artist. Problemet är att hålla reda på alla data som finns på datacenter runt om i värden och som dessutom ständigt förändras.

Vid Berkeley-universitetet i USA utvecklas ett nytt programmeringsspår som kallas Bloom och som är direkt anpassat för stora dynamiska datamängder och som ska lanseras i slutet av det här året.

Ny Teknik gav idén till helsvensk spårbil

- Det var en artikel i Ny Teknik som satte mig på spåret i dubbel bemärkelse. Innan jag läste om spårbilar och spårtaxi i Ny Teknik för fyra år sedan hade jag ingen aning om vad det handlade om.

Det säger Bengt Gustafsson, civilingenjör från Linköping som utvecklat ett helt nytt spårbilssystem med vagnar som hänger på fyra hjul i en ihålig balk och med en patentsökt teknik för att växla spår inifrån vagnarna.

- Beamways är det enda moderna konstruktionen med hängande vagnar som klarar att växla in vagnen till stationen och släppa fram efterföljande spårbilar, säger Bengt Gustafsson.

Beamways ska visas upp i Karlskrona i början av maj som en del i den vandringsutställning som hade premiär förra veckan i Stockholm.

Billigare datorkraft
Nu finns tekniken att förverkliga gamla idéer om spårbilar som är lika flexibla som vanliga bilar men inte har bilarnas nackdelar med nedsmutsning och trafikinfarkter.

- Det är framför allt datorkraften och datornätverken som gör det möjligt. Datorer är billiga och internet fungerar. I dag har vi råd att ha tio datorer i vagnarna som kan kommunicera med varandra och göra spårbilssystemet flexibelt, säger Bengt Gustafsson.

Växlar inifrån vagnen

Det speciella med spårbilarna är också att växlarna inte ligger i spåret utan att växlingen sker inifrån vagnen.

Det koreanska spårbilssystemet Vectus leder in vagnarna på stationen med hjul som griper tag i rälsen och styr in vagnen på stationen.

Läs om utställningen på KTH och spårbilsprojektet Via Academica här.

Det brittiska spårbilssystemet Ultra och det nederländska 2getthere styr sina vagnar med hjulen som vagnarna rullar på.

Beamways vagnar hänger i en hjulkonstruktion med fyra transporthjul och ett hemligt system med extrahjul för växlingarna.

Beamways hoppas på nästa tur
I höst, när det blir skarpt läge med upphandling av teknik till den svenska pionjärbanan, kommer troligen inte Beamways att vara med.

- Nej vi ligger lite efter veteranen Vectus i Uppsala som testkört i ett par år nu. Vi behöver först bygga en provbana och vi söker nu finansiärer till det, säger Bengt Gustafsson.

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article766492.ece